Finplanering och anläggning av lekplatsytor i Tyringe

Finplanering och anläggning av lekplatsytor i Tyringe brukar omfatta markuppbyggnad, avvattning, kantavgränsning och slitstarka ytskikt som tål både lek och växlande väder. På gårdar vid förskolor, bostadsområden och gemensamma utemiljöer uppstår behovet ofta när äldre ytor blivit ojämna, samlat vatten efter regn eller fått material som sprids ut och blandas med jord.

Beskriv ditt projekt

Så byggs lekplatsytor upp för att tåla slitage i Tyringe

Ytan sätts först ut och höjderna kontrolleras mot omgivande gångar, gräsytor och eventuella fallzoner runt lekutrustning. Därefter tas vegetation, matjord och mjuka massor bort tills ett bärigt underlag nås. På många ytor behövs en uppbyggnad med geotextil i botten, ett förstärkningslager av krossmaterial och ett bärlager som packas i omgångar. Lagertjockleken hamnar ofta mellan 150 och 300 millimeter beroende på markens bärighet, hur mycket ytan används och om den ska bära punktlaster från lekredskap, bänkar eller mindre servicefordon.

Lutning, dränering och kanter

På lekplatsytor får vatten inte bli stående. Därför byggs underlaget med svag lutning, ofta omkring 1:50 till 1:80, så att regn leds mot dränerande zoner eller intilliggande mark som kan ta emot avrinningen. Där nivåskillnaderna är små blir finjusteringen viktig. Några få centimeter fel kan ge pölar vid gungor, rutschkanor och entréer. Kanter av stål, granit eller tryckimpregnerat trä används för att hålla fallskyddsmaterial eller toppskikt på plats och för att skapa tydlig avgränsning mot gångstråk och planteringar.

Om lekredskap står inom ytan behöver grundläggningen samordnas med fallzoner och fria mått. Fundament placeras så att ytskiktet kan ansluta tätt runt stolpar och beslag utan att skapa snubbelkanter. För stötdämpande ytor styrs utförandet av den fallhöjd som utrustningen kräver, och materialvalet anpassas därefter. Det kan röra sig om tvättad fallsand, träflis avsedd för lekytor eller platsgjutet gummi där tillgänglighet och låg materialvandring prioriteras.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Ytskikt som fungerar i lek, regn och vardaglig skötsel

Valet av ytskikt påverkar både skötsel och användning. På mindre lekytor med sandlek läggs ofta ett lager fallsand med tillräckligt djup för att ge stötdämpning och samtidigt vara lätt att kratta tillbaka. På mer aktiva ytor där spring, cyklar och barnvagnar samsas väljs ofta stenmjöl eller hårdgjorda, dränerande beläggningar som håller formen bättre. Där hög tillgänglighet krävs används ibland platsgjuten gummibeläggning i flera skikt, med en elastisk bas och ett slitlager ovanpå. Tjockleken anpassas efter fallhöjd och underlaget måste vara jämnt, torrt och stabilt innan beläggningen läggs.

Krav kring säkerhet och utförande

Lekplatsytor behöver samspela med utrustningens säkerhetskrav. Underlag och fallskydd dimensioneras därför mot aktuell användning och kontrolleras mot SS-EN för lekredskap och stötdämpande underlag där sådana krav är aktuella. Om markarbetet sker intill gångvägar, parkeringsytor eller skolmiljöer behöver avgränsning och arbetsområde ordnas så att tillträde kan styras under byggtiden. Arbetsmiljöverket styr arbetsmiljöfrågorna på plats, och vid maskinarbeten nära barnverksamhet blir ordning på transporter och upplag särskilt viktig.

Efter att ytskiktet lagts färdigt justeras anslutningar mot gräs, plattor, asfalt eller trädeck så att nivåskillnader inte stör användningen. Sista delen består ofta av finplanering runt omkring, med matjord, sådd eller färdigt gräs där marken öppnats upp. Det ger en yta som håller ihop visuellt och minskar risken att jord vandrar in i sand eller gummibeläggning vid regn.

Skicka din förfrågan